För några dagar sedan la jag till en kontakt på msn igen. En kontakt som jag inte pratat med på tre år.
En kontakt som jag helt raderat ur mitt liv, förutom att jag ibland undrat om han fortfarande lever.
För ungefär tre år sedan skrev han ett brev till mig.
Han berättade om att han hade stått på perrongen, sett tåget komma och tänkt att han skulle hoppa. Sedan kom jag in i hans tankar och han bestämde sig för att inte hoppa.
Enbart på grund av mig.

Till historien hör att jag aldrig i hela mitt liv hade träffat den här killen. Vi hade bara pratat på msn i kanske över ett år, och pratat i telefon någon gång ibland.
Men han valde att inte hoppa, att inte begå självmord, inte ta sitt eget liv, för mig. En person han aldrig hade träffat.

Jag raderade brevet så fort jag läst klart det, tror jag grät lite också- svårt att inte göra det när man precis läst något sådant.
Hade redan raderat honom på msn, och i mobilen. Blockade honom överallt.

Idag, alldeles nyss skrev killen till mig och frågade vem jag var. Jag skrev tillbaka och sa som det var.
Han skrev; omg. minns. Sedan, måste dra, hörs!
Jaha?
Här är tjejen som du satte framför ditt eget liv, som du tog en annan väg för.
Du kunde hoppat, du kunde varit död idag. Istället tänkte du på mig och satte dig på tåget och åkte till skolan, som alla andra dagar.
Och du minns den händelsen, verkligen? Var det allt eller?

Ibland har den här killen kommit i mina tankar, speciellt på senare tid då jag ofta tänkt mycket på allt det förflutna.
Jag hoppas han förstår hur jobbigt det är och undra om någon fortfarande finns i livet eller inte.
Nu vet jag att han fortfarande finns och han tillochmed bara både några meter från min gamla skola.

/M